Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.

In this report you can read about a service company that wants to introduce a new decision tool for their customers. The first question that will be answered in this report is, what information is needed for market controllers. The second question investigates how a decision tool that gives the answers to the first question would work. Theories in business and economics written by Jan Lindvall (2001) and sociotechnical work analysis written by Kim Vicente (1999) are used in this report. To find the answers to question number one, interviews with two market controllers were done.

Bakgrund: Den svenska teaterscenen befinner sig i vad som tycks vara en ständig ekonomisk kris. De offentliga medlen räcker inte längre till, vilket har fått till följd att teaterinstitutionerna har blivit tvungna att söka sig nya inkomstkällor. Kultursponsring är en alternativ finansieringsform som har blivit allt vanligare. Vi vill undersöka kultursponsringens möjligheter för svensk teater. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna att gå bortom den traditionella definitionen av kultursponsring för att skapa ett helhetsperspektiv på utbyten mellan teater och näringsliv.

Denna studie behandlar controllern och dess roll. Då controllerrollen upplevs som väldigt diffus är syftet att förtydliga vad en controller är genom att använda begreppen bönräknare och företagspartner. Den teoretiska referensramen tar upp teorier från centrala författare inom området, bland annat Lindvall, Mattsson, Frenckner och Samuelson. Studien är en kvalitativ studie och utfördes på Saab AB i Arboga. Totalt åtta stycken djupintervjuer genomfördes med både controllers och icke-controllers för att på detta sätt kunna få en djupare förståelse för controllerrollen.

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång?Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens KarlssonHandledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall  Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång.Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ?outside-in?-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation.Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera utformning och verkan av ekonomistyrningen på Universitetssjukhuset i Lund.Metod: I uppsatsen har vi använt oss av en abduktiv forskningsansats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi genomfört en fallstudie av kvalitativ karaktär. Materialet i empirin har vi inhämtat från de åtta intervjuer vi har gjort på USiL med personal i olika hierarkiska nivåer. Intervjuerna har varit semistrukturerade. Sekundärkällorna vi har använt har mestadels varit böcker av kända forskare som t.ex.

The title of this essay is Project: The Veil ? an investigation of the trends in the Swedish veil debate compared with the veil debate in France and Great Britain written by Cecilia Lindvall. The purpose of the paper is to analyze how the argument has been conducted by the Swedish politicians from the time when the veil was first recognized in Swedish media up until today. The questions I wanted to answer was each countries definition of the three concepts secularization, freedom of religion and multiculturalism, how Islam as a faith with Muslims has developed in Sweden, France and Great Britain and each countries integration politics with the politicians attitude towards the veil. The method being used is a qualitative study with three kind of theories for analysis; two who derives from a feminist point of view where the first one advocates for the rights of each women, the second for the rights of religious groups and a third theory which discusses different models of integration logics.

SammanfattningExamensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FE3043, VT 2008Författare: Katarina Ljunggren, Kristin Johansson och Sara LindvallHandledare: Anders JerrelingTitel: Interna effekter av kundkrav ? Lindvalls Chark AB ?Bakgrund: Alla företag måste ta hänsyn till relationerna med sina kunder och deras krav. Det gäller därmed för företaget att sträva efter att kundernas behov tillfredsställs samtidigt som företaget måste vara lönsamt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur företag hanterar kunders differentierade förpackningskrav, och vilka effekter detta får för lönsamheten. För att konkretisera problemsituationen kommer vi att beskriva och förklara olika alternativ och analysera vilka effekter det får för ett företag.Metod: Vi har utfört aktionsforskning på Lindvalls Chark AB, ett företag som vi tidigare samarbetat med. För att samla in information har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med personal på Lindvalls Chark AB, Helmer Nilsson AB, Svenska Retursystem AB, ICA Sverige AB och Axfood AB.

Syfte: Avsikten med denna undersökning är att tillföra kunskaper om utmaningar och problem vid användandet av Balanced Scorecard. Detta genom att dels kategorisera utmaningar som står omnämnda i litteraturen i ett antal problemområden och dels genom att undersöka om Besam Production har stött på dessa. Detta innebär att vi har för avsikt att testa teorin, vilket kommer att leda fram till att vi antingen bekräftar, förkastar eller utvecklar den. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi använt en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. De personliga intervjuer som ägde rum vid Besam Productions anläggning i Landskrona har varit semistrukturerade.

Dust, our smallest common denominator                                                                                                                                                                 Charlotta Lindvall ABSTRACT  I find it fascinating to know that we are all made of the same material as the stars and that everything is connected to each other and in a constant movement and transformation, a recycle of material. We are all made of stardust. In fact all life is sprung out of dust.In my essay I investigate the dust and ask the question if there are any traces in the dust. I look at the history of the dust and how it has affected us and our world through the decades. What does this small and airy but oh so unappreciated dust tell us? Why do we want to get rid of it? Is it possible to find a sense of belonging in the big context by investigating the dust and its origin and could I transform such a low material as dust into something magic that makes people reflect on our origin and belonging and how everything is connected? In my work I use dust as a material and in the essay I compare my work with other artists who have worked with dust as a material.Dust is everywhere because its source is from everything.

I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S.

Författare:Elin Larsson och Ida Persson, studenter vid Magisterprogrammet i Projektledning vid Karlstads universitet.Bakgrund: Agila metoder är ett samlingsnamn för ett antal processer främst inom mjukvaruutveckling, men även för projektledning (Cervone 2011). Detta arbetssätt kom under mitten av 1990-talet som svar på en önskan om ett mer flexibelt arbetssätt och intresset för dessa metoder har ökat markant de senaste åren (Lindvall et al. 2002). I en omfattande studie kring bland annat motivation har Amabile och Kramer (2011) definierat termen inner work life som de processer som tillsammans bearbetar de intryck som en person får utifrån arbetsdagens  händelser. Beroende på hur dessa händelser påverkar personen presterar denne mer eller mindre bra på sitt arbete.Problemdiskussion: Enligt Tessem och Mauer (2010) har allt fler organisationer börjat använda sig av agila metoder med ett gott resultat på deltagarnas känsla avmotivation.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på Civilingenjörsprogrammet Teknisk Design, inriktning produktutveckling vid Luleå tekniska universitet. Utfört under våren 2013 för Tooltech AB i Töre med handledning av Lars Persson och Göran Lindvall på plats i deras lokaler. Arbetet har motsvarat 30 högskolepoäng och har gått ut på att bygga upp en ny standard för kontrollfixturer och höja helhetsintrycket på deras produkter.Projektets syfte har varit att för kontrollfixturer se över alternativa material och tillvägagångsätt att bygga dem, hitta ett färgschema att sätta på dessa men som även kan implementeras på företagets övriga produkter så småningom. Även skapa underlag för hur Tooltech AB ska nå sina kunder. Kraven från Tooltech AB har varit så enkel tillverkning som möjligt men utan några specifika detaljkrav, mer allmänt sunt förnuft eftersom att varje kontrollfixtur är unik.